Sunday, April 25, 2010

Gammal Stone IPA vägdes upp av Avery IPA och Belzebuth

Igår var det ölprovning med Nörrebros 3 öl samt Abstrakt 01, men mer om detta imorgon då jag har tid att skriva ned allt. Nu blir det tillbakablick istället.

I fredags tänkte jag och Erik börjat kvällen på Sorbon med lite IPA för att sedan avsluta med något tyngre i stil med en barley wine, så blev också fallet och vilken barley wine det blev kunde ni läsa igår.

I IPA-väg blev det dock först en Stone IPA och sedan en Avery IPA.

Stone IPA
En IPA som vi först efteråt ser är "bäst före 06 03 09", så lite gammal med andra ord, vilket är synd på en annars väldigt bra IPA. Men men, lite att göra åt.
Utseende: Inte helt klar, persikogul vätska med litet vitt skum som dör rätt fort.
Doft: Bra beska med persika och mango lite uppblandat med lite jordig kotte. Lite trött är intrycket vi fick men trots det uppvisar den fortfarande en bra fruktighet.
Smak: Rätt lätt munkänsla med bra kolsyra. Mycket fin beska som är lätt bitande med en fin citrus och grapecocktailsmak. Blir rätt bra även i efterbeskan. Dock känns den lite trött men potentialen lyser trots allt igenom.

Betyg? - Bra, säkert mycket bättre i en fräschare upplaga. Men skapar ändå en känsla av att man vill ha mer.

Efter denna vart vi rekomenderade Avery IPA istället som också ska vara en bra och smakrik sådan, vilket alla IPA's är för oss humlefantaster.

Utseende: Lätt grumlig vätska med persikofärgad vätska med lite lätt gulaktigt skum. Kompakt och halvmjällt med minimala bubblor.
Doft: Kraftig doft med mycket humlekotte, citrus, grape följt av ”lättare” humledofter med lättare fruktighet som avslutar med en lätt jordig persikodoft. Väldigt fin mix av jordig, lite mörk doft med humlekotte, jordgubbe varierat med lite lättare tropiska frukter.
Smak: Medelstor munkänsla med lite lättare kolsyra. Mycket fin smak med direkt och stor beska som växer sig större i munnen. Beskan gör sig väl med den väl balanserade fruktigheten och den ständiga pendlingen mellan mörk och ljus humlighet. Avslutningsvis är det en smak av burkmandarin med sin särskilda smak av lätt syrlig sötma.

Betyg? – Bra+, variationsrik IPA med en hela tiden närvarande beska. Tappar inte utan håller sig hela tiden bra genom att bjuda på något nytt. Smaken kommer och slår till lite växande.

Kvällens pausdryck innan barley wine'en blev Brasserie Grain d’Orge Belzebuth
En 13%’ig belgisk strong ale rekomenderad av Erik som haft den högt på sin lista och som av en slump blev rekommenderad en annan kund på Sorbon, varpå vi också tog in en.

Utseende: Lätt grummel i vätskan. Persikofärgat med lite röd-orangefärgad vätska. Minimala bubblor med lite vitt skum.
Doft: Lätt vetesöt doft där åtminstone sötman är oundviklig att sätta fingret på. Det är något vinöst, cognacsaktigt över doften med lite lätt av äppelsyra i. Även kanske lite bubbelgum och lätt av skumbanan, dock väldigt svåravläst då doften ändå domineras av någonting sött.
Smak: Lätt munkänsla med ok kolsyra. Direkt i munnen kommer en kraftfull, lätt alkoholstark känsla som snabbt övergår till en fin söt smak. Lätta smaker av lite vete och calvados. Annars är det enbart en närvarande sötma som finns där och alkoholen märks i en lätt brännande känsla, men inte alls i smaken.

Betyg? –
OK+. En väldigt speciell brygd som är välgjord med lite alkoholbitighet som övergår till en fin lätt vinös smak. Kanske lite för mycket sötma.

1 comment:

  1. Haha, det var som fan. Det var du och din vän som satt med anteckningsblock vid baren? Tog själv en brewdog Basha, dock satt jag ute i kylan så den blev lite för kall. Har läst bloggen ett tag, trist att man inte visste det så man kunde säga hej.

    ReplyDelete